Först uppgiven av Sjöstrand (1833), som Andromeda hypnoides.

Mossljung växer i regel på ständigt fuktig mark, t.ex. vid snölegor, längs bäckar med långvarigt snötäcke och på översilade klipphyllor och ravinväggar. De flesta lokalerna ligger i de snörika fjällen i NV.

Höjdgräns 1703 m: Stora Helagsstöten (Kilander 1955). Smith (1920) nämner att mossljung efter älvar vandrar ned till region silvestris. Jag känner dock ingen sådan lokal och heller ingen subalpin förekomst och avstår från att ange någon lägstanotering.

Mossljung är sedd i 52 rutor med fördelningen NV 43%, NÖ 2%, SV 1%, SÖ 0%. Kartans isolerade lokal i SÖ är Hede: Sånfjällets NÖ del på ca 1000–1100 m (Arwidsson 1930). Socknarna är Storsjö, Ljusnedal, Tännäs och Hede.