Först uppgiven av v. Cederwald (1867) på uppgift av Ahlberg och Axell. Fyndet är belagt i UPS: 1864, Funäsdalen. Ett äldre belägg, också från Funäsdalen, finns i UPS: 1854, Zetterstedt.

På den nyssnämnda lokalen växer myrull på öppen kalkhaltig jäsjord i ett område med kalfjällsprägel och med bl a dvärgnycklar Chamorchis alpina och smaldunört Epilobium davuricum som följeväxter. För övrigt har arten på lägre nivå setts i nygjorda diken med våt lera–grus som underlag. Arten är troligen kalkgynnad.

Höjdgräns ca 850 m: Storsjö: ca 1050 m NNV om Nylandsvallen i Skärvagsdalen (18C 4h, ÖN i Danielsson & Nilsson 1988, belägg taget 1991 av BD i UPS).

Myrull är den sällsyntaste av de enaxiga ullarterna i Härjedalen. Arten är funnen i Storsjö, Vemdalen, Ljusnedal, Tännäs och Hede. Antalet rutor är 8. Ett flertal av lokalerna ligger i området Ljusnedals kyrkby–Funäsdalen