Först uppgiven av Sjöstrand (1833).

De högsta lokalerna ligger ofta i gles ängsbjörkskog på S–SV-exponerade sluttningar eller branter i region subalpin I övrigt växer tibast utefter åar och bäckar samt i älvbrinkar liksom i örtrika löv- och blandskogar. Rörligt grundvatten gynnar arten och möjligen också kalk.

Höjdgräns 940 m: Hamraljället (Kullman 1971).

Tibast är funnen i samtliga socknar. Fynd finns i 92 rutor med fördelningen NV 33%, NÖ 22%, SV 24%, SÖ 15%. De spektakulära bestånden av tibast och röda vinbär utefter Valmen i Linsell har omtalats i samband med den senare arten.