Först uppgiven av Thedenius (1839): "vid Ljungdalsbyn." Belägg taget där 1836 finns i UPS.

Naturliga växtplatser är sjö- och älvstränder bland sten och grus. Birger (1908a) uppger att arten uppträder submers på flera ställen. Krypven förekommer också som kulturföljare på bl a vägkanter.

Höjdgräns ca 900 m : Tännäs; Malmagsvålen (17C 9c–d, Östergren 1927).

Arten är funnen i alla socknar utom Härjedalen/Åsarne och Ljusnedal, men lokalerna är få, 15, vilket delvis kan bero på att arten är förbisedd.

Lokaler, där krypven setts efter 1965: Vemdalen: Stavsjöns Ö strand (17D 3i 1- 4-, 1986, BD i UPS). Tännäs: Bruksvallarna vid Walles (18C 0f, Nilsson 1976), Funäsdalen flerstädes (d:o), Tänndalen vid landsvägen (17C 8e, d:o). Hede: NÖ om Stortjärnen vid Ljusnan (17D 4h 3- 3-, !), Torsundholmen (17D 2i 4- 4-, !). Linsell: 1 km S om Ortholmen (17D 1j, 1970, BD i UPS, det. Nannfeldt). Sveg: vid Sålnen nära landsvägsbron (16E 6g, !), Lillhärdal: vid Ällan 1 km NÖ om Sättravallen (15E 9c 3- 1-, 1990, BD i UPS). – Aspegren & Bramryd (1977) uppger dessutom följande lokaler i Lillhärdal: Gönan vid Näcktjärnstugan (15E 8f), Härjåsjön (16E 2-3d), Sexan, blockrik strand (15E 7–8d). – Sjörs 1959 (brev) fann krypven vid Häggingån inom dämningsområdet för det blivande Lofssjömagasinet (troligen 16D 7f).