Första fynd
Först uppgiven av Marelius (1763).
Bygdenamn och bruk
Modin (1911) berättar om björkens mångfaldiga användning. Om nävern nämner han att den användes till varjehanda flätarbeten, såsom askar, kontar och liefodral. Mindre känt torde vara att man av björknäver från fetare mark tillverkade ett starkt kitt för att laga porslins- och lersaker, kallat kva. Det framställdes på så sätt att ett stycke näver först rullades ihop i motsatt riktning mot den rundning det haft på trädet. Sedan tände man eld på det över ett kärl med vatten. Vid bränningen svettades nävern ut en kådartad saft, som skrapades av med en kniv och doppades ned i vattnet för att kylas. Med tänderna avlägsnade man den från knivseggen och gjorde en liten boll av kittet. En liten sträng av det lades mellan brottytorna, varefter dessa trycktes samman och lämnades att torka. – Näver har haft stor betydelse som underlag vid läggning av torvtak.
Ekologi
Arnborg (1946) karakteriserar glasbjörken som granskogarnas och lövskogarnas björk. Den tillhör de goda, friska, fuktiga och även våta markerna. Arten utgör det dominerande trädet i den subalpina zonen, där den finns på såväl torr hedmark och ängsmark som i och vid myrar. Kullman (1979b) har med utförlig fotografisk dokumentation beskrivit björkens uppträdande vid trädgränsen i Härjedalen och angränsande landskap.
Höjdgräns 1115 m: Tännäs: Brattriet (17C 5e, Kullman 1979b). Björken var 1975 26 år och hade två stammar, som var 2,1 m höga
Variation
De nordskandinaviska björkarna uppvisar som bekant en mycket stor variation, som jag inte närmare kan gå in på. Jag har inte heller beaktat de Betula callosa-hybrider som beskrivits av Lindquist (1945) och för vilka han uppger lokaler i Härjedalen. Problematiken har belysts av Nilsson (1986). Jag har här följt Hylander (1966), som bl a ansåg att det inte var hållbart att behandla fjällbjörk (Betula pubescens subsp. czerepanovii, = B. tortuosa) som en särskild art. – En jättebjörk (troligen glasbjörk) i Älvros: Remmen, 2,7 m i omkrets (brösthöjd) är avbildad och beskriven i en notis av anonym författare i årsboken Jämten 1939 s 171.
Utbredning
Glasbjörk har antecknats i 434 rutor och i alla socknarna. Fördelningen är NV 88%, NÖ 97%, SV %, SÖ 100%, alltså med någon underrepresentation i rutor med dominerande högfjäll.