Först uppgiven av Sjöstrand (1833).

Axfryle växer på torr mark i alpina, vindutsatta hedar t ex på klippavsatser och stenig mark. I skogslandet har arten påträffats i brantbergens rasmarker samt på grusrevlar i främst Ljusnan.

Höjdgräns 1665 m: Stora Helagsstöten (Kilander 1955). Som lägst är arten funnen i Tännås: Flon vid Ljusnan (17C 9f, ca 650 m, 1920, MÖ i S).

Arten är funnen i Storsjö, Vemdalen, Ljusnedal, Tännäs, Hede och Linsell. Antalet rutor är 86 med fördelningen NV 68%, NÖ 7%, SV 4%, SÖ 0%.