Hot. Arten kan tillfälligt gynnas av trädgallring på grund av förbättrat ljusklimat, men storskalig markberedning efter slutavverkning torde vara förödande för den. Två av lokalerna har erhållits från Stora Skogs databas. – Lokalen i Hovärkens fjällregion (om den finns kvar) är hotad av diverse anläggningar för utförsåkning i området.
Första fynd
Först uppgiven av Sjöstrand (1833): "nog allmän i sydöstra delen: vid Sveg, Ransjö, Wiken och Wemdalen".
Bygdenamn och bruk
I Härjedalen kallas mosippa för mofil. Mosippa tävlar med fjällviol om rangen som Härjedalens landskapsblomma.
Ekologi
Mosippan är en av de få växter som trivs i öppna tallhedar på grus eller sand. Den växer ofta tillsammans med ljung och andra ris. På kalfjället förekommer arten i artfattig rished.
Höjdgräns ca 920 m: Linsell: sadeln mellan Östervålen och Hovärken (16D 8d 4- 4-, !). Även uppgiven av Birger (1908a) från Hovärkens fjällregion (meddelat av EN).
Utbredning
Mosippa finns i Vemdalen, Hede, Linsell, Sveg, Ålvros och Lillhärdal och är antecknad i 21 rutor med östlig tyngdpunkt.
