Först uppgiven av Sjöstrand (1833).

Kilander (1955) beskriver artens uppträdande på kalfjället. Den förekommer där på små, väl gödslade jordkullar (fågeltoppar) tillsammans med hjortron Rubus chamaemorus och styvstarr Carex bigelowii. Tuvull växer också på små platåmyrar långt uppe i det mellanalpina bältet och även i extremrikkärr. I skogslandet förekommer arten både på mosseplan och i mossarnas kantskogar. Arten finns också i fattigkärr.

Höjdgräns 1445 m: Predikstolen (18C 5f, Kullman 1971).

Om man ser en ullart med ett enda huvud i Härjedalen, är det i de flesta fall fråga om tuvull. Den finns troligen i alla rutor och har antecknats i 95 % av dem (426): NV 90%, NÖ 98%, SV 96%, SÖ 97%.