Först uppgiven av Sjöstrand (1833).

Fjälltrav växer på grusigt eller stenigt underlag som ofta genomsippras eller översilas av kallt vatten från snölegor eller källor. Växtplatserna är ibland skuggiga, men arten påträffas också på grusrevlar vid älvarna. Fjälltrav ses också på kulturmark, främst fuktiga diken och vägrenar (såsom i Funäsdalen). I Härjedalen tyder utbredningsbilden på att fjälltrav är något kalkgynnad, liksom t ex i Pite lappmark (Wistrand 1962).

Höjdgräns 1552 m: Stora Helagsstöten (Kilander 1955). Som lägst iakttagen på 620 m: Tännäs: Funäsdalen på vägkant ovan kyrkan (1987, BD i UPS).

Smith (1920) uppger den nästan helt kala v. glabrata från Sylarna i Jämtland (belagd i UPS), men formen är inte känd från Härjedalen. Arten varierar dock mycket i fråga om hårighet.

Funnen i 39 rutor med alla utom tre lokaler i NV, där arten finns i 32% av besökta rutor. Socknar med fynd är Storsjö, Ljusnedal, Tännäs och Linsell. Den sydöstliga utposten i Linsell är en nordexponerad bäckravin 2 km SV om Sandvallen (16D 9i 3- 4-, Danielsson 1973, UPS).

En kollekt i S etiketterad "Sveg 1875" av A. Berg har inte beaktats, då lokalen förefaller osannolik, även om Sveg skulle avse socknen. Denne samlare är upphovsman till andra, uppenbart feletiketterade kollekter.

Den sydligaste förekomsten i Sverige är Linsell: Häggingåsen (16D 6e), varifrån den uppges av Birger (1908a) på uppgift av EN.