Första fynd
Första uppgift. Först publicerad för Härjedalen av Nilsson (1976). Jag bortser då från lokaler tidigare än Nannfeldt (1966).
Ekologi
Skogsbräken förekommer på torrare och varmare lokaler än nordbräken, gärna sydlutor. Den växer i övrigt som nordbräken ofta i stenrösen vid fäbodar och liknande.
Höjdgräns 870 m: Tännäs: Malmagsvålens sluttningar mot Fjällnäs (17C 9c, Nilsson 1976).
Utbredning
Arten är sammanlagt noterad i 11 rutor, med utbredningens tyngdpunkt i SÖ.
Lokaler
Vemdalen: sydsluttningen av Nipan (17E 5a 0- 2-, BD i UPS) i tallskog bland kvartsitblock. Tännäs: se ovan. Hede: Lunnäset (17D 7f 4- 4-, BD i UPS) i stenröse. Sveg: nära tjärnen SO om Betlehem (16E 4c 1- 2-, BD i UPS), mellan Bäcknästjärnarna (16E 2g 2- 4-, BD i UPS), sydsluttningen av Duvbergshammaren (16E 7e 4- 0-, BD i UPS), strax S om Glissjöberg vid landsvägen (16E 8b 2- 3-, BD i UPS), 0,5 km S om Ny-Slottet (16E 9f 1 - 2-, LS i UPS). Överhogdal: Knätten (17E 2i, 1919, GC i UPS). Lillhärdal: Hållvallen (16D 2i 4- 0-, BD i UPS), Håängarna (troligen 16E 2b, 1909, N. Nilsson i S, det. J. A. Nannfeldt), Kvarnströms (fäbodvall) (16D 2f 2- 2-, 1985, LS i UPS), Olingskog NV om husen (15E 7c 1- 3-, BD i UPS), Stormyrvallen (16E 4a 1- 4-, BD i UPS), Tovåsvallen (16D 4j 3- 2-, BD i UPS).