Vallfröinkomling, förr spridd eller täml. allm. Genom upphört ängsbruk, frörensning, igenläggning av vallar och igenväxning är arten på stark tillbakagång och numera sälls. En översikt över dess förekomst i gränslandet mellan slätt och Bergslag i länet gav Malmgren (1982).

Utom ett par fynd i en bäckkärräng NÖ om Sörberg i Svennevad 1936 (Broddeson ms) och i Västra Trolldalen i Kil 1989 (Asklund) är växten funnen i åker- och vägkanter, på tomter, brottområden, skogsstigar, etc.

Brunklöver förekommer numera nästan alltid enstaka eller i små bestånd. Rikast sågs den 1932 ”ymn. i gräsåkervallar” vid Stora Hjortstorp i Örebro och ”rikl. hela vägen från Yxta till 200 m N-ut efter järnvägsdiket” i Hovsta (Broddeson ms) samt 1978 mkt rikl. vid ”vägen mot Svartkärret” 475 680 i Hallsberg (Dalhielm ms).