ängshaverrot
Tragopogon pratensis
Mer information om arten

Torr- och friskängsart, allm. på Närkeslätten och med avtagande frekvens i Skogsbygden. I Kvistbro och Nysund var den 1996, till skillnad från förekomsten på Närkeslätten, ovanligare än svinrot.

Under 1920-talet förekom den allm. längs järnvägar och landsvägar (Broddeson ms) men sågs på en enda lokal i Garphyttans nationalpark (Asplund 1925). Utom i skiftande ängsvegetation har den setts i Hjälmarens landvinning, i slaggslänt m.m.

Den anmärktes som vildväxande vid Örebro (Bagge 1785) och var vid Viby prästgård ”kvarstående från odling, möjligen från 1830–1850-talen” (Sernander 1933).

Första fynd

Samzelius 1760 (Lekebergs äng), ms 1758 (Lekeberga m.fl.). Närke 1800-talet A. E. Öman (OREB).

Bygdenamn och bruk

Artens rötter nyttjades om våren som sparris (Samzelius 1760, ms 1758). I Närke hette den förr bockskägg (Samzelius 1760).