Läkeväxt som var mkt allm. i Närke (Iannes 1880) men numera tycks vara ojämnt spridd–allm. utom i åkerlandskapet. Ängsvädd växer i myrar, ålundar, bäckar, på stränder, i kraftledningar etc. Förr var den vanlig i slåtterängar (Broddeson ms) och uppträder ofta i nutida, kalkrika fuktängar och dråg i Skogsbygden. Vid Brevens bruk i Asker växte den ymn. i en trädlös f.d. hage över 100-tals m² 1990.
Vid Mossbymossen i Kumla/Ekeby har man funnit omkr. 3 000 år gamla lämningar av ängsvädd (Florin 1961).
Första fynd
Samzelius 1760, ms 1758 (allm.). Götlunda prästgården 1858 Blomberg (LD).
Bygdenamn och bruk
”På apotheken fås Morsus Diaboli rot och ört. Har nästan enahanda kraft med den föregående [åkervädd], utom det, at denne brukas i podagriska siukdomar [gikt]. Med bladen färgas gult, nästan som med ängskådra [ängsskära]: äfwen grönt” (Samzelius ms 1758).
Förr kallades växten ängvädd i Närke och allmänt i Sverige avbett ”ty roten är twär, som wore hon afbiten” (Samzelius ms 1758).
Lokaler
Med vita blommor
Askersund Lerbäck Noren 337 599, stig, 1 ex 1963 (Hallin ms). Aboda 314 617, 1982 (Hallin ms).
Laxå Ramundeboda S om Saltängen, slåttermark 1932 (Broddeson ms). Ö om Saltängen, stagg-äng vid bäcken 1932 (Broddeson ms, S).
Hallsberg Svennevad 100 m S om Skiratorp 1941 (Broddeson ms). Hjärtasjöns norra strand nära sockengränsen (Kjellmert 1947, S). Knipphammaren 434 848, vägren, 2 ex 1989 ! (OREB).
Degerfors Kvistbro Svartå 1930 (Broddeson ms).
Örebro Gällersta Attersta 643 666, hage, 2 ex 1992 !. Kil Lockhyttan 1991 Asklund.
Med röda blommor
Laxå Ramundeboda S om Saltängen, slåttermark 1932 (Broddeson ms).
Örebro Hovsta Kvisterängstorp, åkerbacke 1933 (Broddeson ms). Lillkyrka hagbackar Ö om Sjölunda 1933 (Morander ms 1980).