Vatten- och fuktängsväxt, läkeört med huvudsaklig förekomst vid Hjälmaren. De flesta bestånden finns längs sjö- och åstränder. I Vättern växer den mycket sparsamt vid Stora Röknen (Ekholm & Hallin 1980b, Stålberg 1939). På en ödetomt vid Zinkgruvan i Lerbäck sågs en rugge 2002, troligen efter odling (Nilsson, UPS).
Förekomsten vid Hjälmaren i Götlunda har utvecklats efter Hjälmarsänkningen (Morander). De flesta och största bestånden sågs vid Hästnäs 1939 (Kierkegaard i brev till R. Sernander enl. Morander 1939). På 1970- och 1980-talen växte hampflockel i 15 bestånd längs Hästnäsudden i strandens sandstensklapper och långt uppe längs fuktiga vägkanter (Löfgren 1978b).
Första fynd
Samzelius 1760, ms 1758 (Svennevad Skoga[holm] hammare). Lillkyrka Tjugholmarna ”1845?” A. Barvander (UPS).
Bygdenamn och bruk
Växten anmärktes vid Örebro apotek 1736 (Gentz 1949) och ingick i Svenska farmakopén 1 (1775). Den kallades hampört i Närke (Samzelius 1760).
Lokaler
Anmärkningsvärda förekomster:
Askersund Hammar Dölpan 106 376, vägdike, 30 ex 2002 Nilsson (UPS).
Lekeberg Kvistbro Svartå bruk, i parken till förvaltarbostället K. Kjellmark (Hedera 1886).
