rödtoppor
Odontites
Mer information om arten

Växterna är halvparasiter som tycks ha varit vanligare förr. De flesta noteringarna omfattade förr rödtoppa m.m. men en del av bestånden utan belägg var troligen åkerrödtoppa. Totalt har omkr. 200 uppgifter om osäkert bestämda ex. registrerats.

På utbredningskartorna över åkerrödtoppa och rödtoppa anförs de belägg som kontrollerats och godkänts av T. Karlsson, E. Ljungstrand och B. Snogerup.

Växterna var vanliga på Mellansvenska myrodlingar i säd och på vallar (Tolf 1903) och ”i Kvismaredalens havreåkrar i stora mängder” (Östman 1902).

De sågs ”i västra Nerike öfverflödigt” (Lundmark enl. Afzelius ms 1779–1784) och var vanliga i åkrarna vid Örebro (Gellerstedt 1831). Massförekomster fanns 1929 på åkrar vid Melsäter i Hallsberg och Västra Skruke i Sköllersta liksom vid Kvarntorp i Tysslinge 1931 (Broddeson ms) och ännu 1991 i veteåkrar vid Sånne i Asker.

Första fynd

Samzelius 1760 (”på åkerrenar i Knista och flerstädes”), ms 1758 (Knista, Kvistbro, Svennevad m.fl.).

Bygdenamn och bruk

Varken Samzelius eller Gellerstedt anger andra än allmänt brukade namn på växterna.

Ej artbestämda RÖDTOPPOR.