Läkeört och grönsak. I Viby hittades 48 lokaler men i Glanshammar och Rinkaby 5 resp. 8 (Nilsson 1978, 1986). De rikaste bestånden har setts i kalkrika asklundar i Sköllersta och i gråalsly i Vintrosa samt i lövhagarna kring Göksholm i Mellösa.
Växtplatser är mullrika lundar, parker och gräsmattor m.m. Svalört odlas ofta. Mot äldre odling pekar förekomster kring hustomter i Lerbäck (Robson 1833, Sahlstedt ms 1825) och f.ö. de flesta nutida lokaler vilka alla finns i kulturtrakter. Delvis motstridiga invandringsteorier har framställts i Malmgren (1982) och Rydberg & Wanntorp (2001).
Första fynd
Samzelius 1760, ms 1758 (Askersund m.fl.). Viby Kärrs kohage 1847 Zetterstedt (UPS/SMu). Äldre är möjligen ett belägg från Lännäs [1840-talet?] Hamnström (LD).
Bygdenamn och bruk
Växten och dess rot fanns tillgänglig på apoteken (Samzelius ms 1758). Den anmärktes vid Örebro apotek 1736 (Gentz 1949) och nyttjades om våren som grönkål (Samzelius 1760, ms 1758) och nödbröd (Gellerstedt 1831).
Namnet svalört avsåg i Sverige förr delvis även skelört. Svalört kallades i Närke svalegräs (Samzelius 1760), i Ekeby även gullstjärnor (ÖLM 1732).