Vallogräs som ”växer på ängsbackar och ibland säden” (Samzelius ms 1758) Dess förekomst är ojämn, mestadels spridd–täml. allm. Den sågs ymn. i nyodlade åkrar omkring Örebro (Gellerstedt 1831) och har noterats från potatisland, trädor samt här och där i Mellansvenska myrodlingsvallar (Tolf 1903). Broddeson (ms) antecknade den vid en mila vid Lockhyttan i Kil 1934.

Nutida förekomster finns bl.a. vid sjöstränder i driftrand och strandtorv, i blockrika stränder och i betad strandäng. Den förekommer i tjock mossa på hällar och murar samt i grustag och sandhögar, vägrenar, ekholmar, bangårdar, lagårdsbackar, flygsandfält och rabatter m.m.

Ett 10-tal av E. Ljungstrand kontrollerade ex. har alla varit underarten ssp. norvegica.