Storvuxen värmekrävande växt på grunt näringsrikt vatten. Artens nuvarande utbredning i Närke är ojämn. Vattenskräppan var enl. Hartman (1866) täml. sälls. men har efter sjösänkningarna utvidgat sina domäner betydligt och är nu allm. bl.a. längs norra Hjälmarstranden, såväl ute i träd- och buskfria stränder som i betade eller obetade klibbalkärr. Den har troligen varit mycket sällsynt där före Hjälmarsänkningen (Morander 1986).

Vid Skarbysjön i Viby är arten känd sedan länge och finns ännu kvar (Hartman 1866, Nilsson 1978). Efter kemisk bekämpning av bladvassen vid Myrö i Rinkaby 1970 spred sig vattenskräppan kraftigt (K. Rosenberg 1979).

Flertusenåriga lämningar av arten har hittats vid Vilstaängen i sjönötstorven, vid Ekebymossen i Kumla och i Kvismarkärren, strax V om Hammar gård i Asker (L. von Post 1909a, 1912, 1925).