Mulljordsväxt, allm. i hasselbackar (Samzelius 1764) men vanligen förr betecknad sälls.–täml. allm. (Wahlenberg 1824, 1831, Blomberg 1865a). Numera mkt sälls.–spridd men täml. allm. bl.a. längs delar av Hjälmarstranden och på Valen och andra Hjälmaröar i Götlunda. Kvarlever länge i sådan miljö, exempelvis ymn. vid den betade Sörön i Norrbyås (Löfgren m.fl. 1999j) men ej blommande av ljusbrist i den täta lunden på ön Foren i Götlunda 1987.
Vanliga växtplatser för löktrav är bäcklundar, hagar, gräsmattor, bangårdar, tippar m.m.
Sentida spridning från odling har skett vid Ängsgatan 36 i Örebro där mer än 25 år tidigare låg en handelsträdgård. 1990 hade arten spritt sig i rika bestånd även till näraliggande gator (H. Johansson).
Första fynd
Samzelius 1760 (i humlegårdar och hasselbackar), Samzelius ms 1758 (flerst.). Götlunda Locknäs 1856 Blomberg (OREB).
Bygdenamn och bruk
Löktrav omtalades på Örebro apotek 1736 (Gentz 1949) och ingick i Svenska farmakopén 1 (1775). ”Luktar som hwitlök, men mer beskt, drifwer urin, är god för andetäppa, rensar rötsår. Fröna brukade som snus, förorsaka stark prustning” (Samzelius ms 1758). Gellerstedt (1831) anmärkte att växten gav komjölken vitlökssmak. Dess namn i Närke var vitlöksört (Samzelius 1760, ms 1758).
