Närings- och värmekrävande art, allm. i Hjälmarområdet, på Närkeslätten täml. allm., i Skogsbygden starkt avtagande. Vid norra Hjälmarstranden var förekomsten känd före den stora sjösänkningen (Blomberg 1865a) och fr.o.m. 1927 sågs den på 35 av de 40 undersökta sänkningsskären (Morander 1986). Numera är den närvarande i sjöns vikar överallt i Götlunda. Strandklo växer vid sjöar, åar, bäckar, diken, dammar, kärrängar etc. Den har setts i kalkrikkärr och på ordoviciumplattor i Garphytteån.
Lämningar har hittats i flertusenårig sjönötstorv vid Tärnsjömyren i Skagershult och i Vilstakärret i Hackvad (L. von Post 1909a, 1925).
Första fynd
Samzelius 1760, ms 1758 (flerst., Askersund m.fl.). Götlunda Fröshammarsvikens stränder 1856 Blomberg (OREB).
Bygdenamn och bruk
”Dess saft gifwer en swart färg, som är så fast at den ei lätteligen kan uttagas, och linne här med swärtat behåller altid sin färg. Bedragare, som wilja passera för Morianer bestryka sig här med i ansiktet” (Samzelius ms 1758).
Namnet strandklo i Gellerstedt (1831) är hämtat från Liljeblads flora.