Gödselstadsväxt med samma behov och historiska utveckling som blåmållan, men vanligare än denna. Den fortgående utarmningen efter jordbrukens nedläggning har drabbat växten. På städernas förr gödselbemängda gator var den vanlig (Gellerstedt 1852, Hartman 1866). Rödmållan är nu täml. sälls. i Närke vid kvarvarande gödselstäder och upplag i anslutning till djurhållning och tillfällig i planteringar och komposter och vid reningsverk samt årligen vid trädgårdstippen i Ånsta (Lindström 2002d).
Första fynd
Samzelius ms 1758 (”mångstans”). Örebro 1847 Zetterstedt (UPS).
Bygdenamn och bruk
”Hålles före wara skadlig för swin” (Samzelius ms 1758). Atriplex sylvestris fanns på Örebro apotek 1736 (Gentz 1949). Samzelius (ms 1758) avsåg med det namnet rödmållan.
Lokaler
Vid gödselstäder fr.o.m. 1970:
Askersund Hammar Algrena 175 404, 1990 !.
Hallsberg Bo Bjurkulla 376 784, några m², ymn. 1991 !. Sköllersta Anneberg 1975, 1993 Holmer (OREB).
Kumla Hardemo Ormesta 510 559, gödselstad och vägdike, rikl. samt 1 ex i gruset i vägslänt 30 m därifrån 1992 !.
Örebro Glanshammar Koffsta 766 759, rikl. 1981 (Nilsson 1986, LD/ThK). Krogesta 789 787, 1966 G. Björklund (Nilsson ms); 1992, sedan utgången (Nilsson 1998). Bäcktorp 863 743 (Nilsson ms). Storsicke 774 753 (Nilsson ms). Nyttinge 1927 (Broddeson ms); 806 774 (Nilsson ms). Gällersta SV om Ökna 650 713, täml. rikl. i litet bestånd 1992 !. Kil Blacksta, flera ex 1991 Asklund (UPS). Mellösa Hjälmarsberg 639 886, täml. rikl. 1989 ! (OREB). Biskopsvrak 657 896, 7 m², ymn. 1992 !. Rinkaby Ramstena G. Björklund; 798 731 rikl. 1981 (Nilsson 1986).
Arboga Götlunda Norra Racksätter, ymn. långt ut i björkhage 1977 !.
