Läke-, krydd- och trolldomsväxt, omnämnd av Strabo i Schweiz på 840-talet, känd i Sverige sedan medeltid och sälls. förvildad sedan1930-talet.
Bygdenamn och bruk
Den nämndes som trädgårdsväxt i Lerbäck (Robson 1833) och odlades allmänt under 1850–1860-talen som läkeväxt i bl.a. Ramundeboda och Svennevad (Saxon 1933a, Aulin ms 1913, Sandahl ms). Därefter har odlingen skett i mindre grad, exempelvis i Svennevad (Kjellmert 1947).
I Mellösa odlades den ”förr” under namnet åbrudd (Nerén 1944). I Tysslinge hette den ”mors buske... Dä hadde di i salmboka, dä va dä finesta” (ÖLM 1795) och bruket som ”körkkrydder” fanns också i Ekeby (ÖLM 1732).
Åbrodd ingick i Svenska farmakopén 1–5 (1775–1817).
Lokaler
Örebro Längbro SV om Mellringe 747 616, grustag, 1 ex 2005 (Lindström 2009b, S/ThK). Ånsta Bonstorp, tipp O. Nilsson (Lindström 2010).