Allm. i Skogsbygden i kärr, hagar, strandängar, vägkanter, vitmosseflyn, grusgropar etc. En ovanligt rik förekomst, ”enl. uppgift 1 500 ex. 1972” fanns vid Pålsboda i Sköllersta (Ekholm & Hallin (1980a). Växten är starkt formvarierande i Rockebrokärret i Ramundeboda (Bjurulf & Thorell 2005) och f.ö. i hela Närke. Ex. med skogsnyckellika blommor är vanliga.
Bygdenamn och bruk
Växten odlades vid Lindudden i Götlunda 1980 och enl. uppgift genom frösådd vid Häggen i Hallsberg 1991. Kierkegaard (1932) såg den torgföras ”i massor”. Den kallades jungfru Marie hand i flera Närkesocknar (Samzelius 1760, ms 1758, ÖLM 32a). Den ljusa rotknölen benämndes ”Jungfru Marie hann och gav barnalycka i brudsängen, den svarta, skams näve, medförde olycka” (ÖLM 1732). Dessa namn på årets resp. fjolårets rötter går igen på flera håll i Närke (Grill 1964, Harbe 1950, ÖLM 970).
Lokaler
Med vita blommor
Ex. med vita blommor utan fläckar och linjer har setts på ett halvdussin lokaler, tidigast vid Handberga i Hardemo 1853 (Zetterstedt UPS) och exempelvis på 3 lokaler vid Dölpan i Lerbäck 2006 I. Karlsson & Nilsson (Nilsson ms).