Läke- och slöjdväxt, allm. i hela området i närings- och kalkfattig myr-, skog- och hagmark och särskilt utmärkande för hedvegetation.
Delvis rika halter av ljungpollen från preboreal och boreal tid, för ca 9 000–5 500 år sedan, är kända från bl.a. Kilsbergen och Mossbymossen i Ekeby/Kumla (Florin 1957, Florin 1961).
Första fynd
Hårleman 1749 (Lerbäck Blacksta gästgivaregård). Linné 1751 (mellan Svennevad och Emma 1749). Viby Kärr 1845 Zetterstedt (UPS).
Bygdenamn och bruk
Ljung är ofta omtalad i 1600-talets geometriska jordeböcker, vilket antyder dess förmåga att peka på svaga beten. Växten tycks dock ha varit en viktig del i djurhållningen, bl.a. under svältfödning under våren: ”Den fattiges boskap genomsläpar nu sitt usla lif, närd af de ljungskott, som innan kälan gått ur marken afskäras, och är sedan lycklig, om den sjelf orkar uppsöka dem” (Grill i Gumaelius 1846). Den användes som vårnödfoder till kreaturen i Nysund och Skagershult (Harbe 1956). Lyckade utfodringsförsök med ljung gjordes i länet 1869 (ÖLHK 1870). Fröet blandades i rågbrödet i Edsbergs härad (Harbe 1956).
Någon överdrift ligger det i N-P. Eckerboms (1964a) upplevelse av ljungens förmåga att utstå markslitage: ”Om man fört en biologiskt tränad men med staden obekant iakttagare ut i terrängen utanför den skulle han bara genom att betrakta en ljungtuva vid en stig... på ett ungefär ha kunnat gissa hur långt från stadens centrum han befann sig och hur många människor det bodde i den”.
”Bien hemta sin honing af denne, och blir då rödaktig, men twärt om äliest” (Samzelius ms 1758). I Gällersta användes ljung som färgväxt på 1850–1860-talen (Saxon 1933).
Ljung är det enda kända namnet på växten i Närke (Samzelius 1760). Det ingår i ortnamn i Mellösa (Waldén 1952).
”Föreslogs av botaniklärarna vid läroverken till landskapsblomma för Närke tillsammmans med gullviva före den officiella stadfästelsen 1908” (Vegelius 1981).
Lokaler
Med vita blommor
Ex. med vita blommor är kända från mer än ett halvdussin socknar sedan 1845, exempelvis 6 i Svennevad Kjellmert 1947 (LD, UPS) och 5 i Viby (Nilsson 1978). Alla lokaler omfattar enstaka ruggar av växten. Blomfärgen skiftar dock med årstid varför någon uppgift kan vara felaktig.