Venarterna och deras hybrider har sällan beaktats av äldre och nutida botanister. Med hänsyn till bl.a. bestämningssvårigheter är följande uppställning osäker.
”Agrostis pipheren (?)”
”Will försöka uti Örebro” (G. G. Reuterholm i brev 1749 enl. Forsstrand 1919). Jfr. piprör.
Bygdenamn och bruk
Vengräsen var långt tillbaka i tiden namnbildande för vissa slåttade kärr- och fuktängar. Om detta skriver Gyllenhaal (ms 1774) i Asker ”Wen kallas haer i orten...ängtag på kärrängarna”. Bredehven i Asker 1317 är nu känd som orten Breven (Lundgren 1910). Namnen Hiorttahwena vid Haddeboån i Bo och Brohwena vid Glottrabäcksån i Svennevad är kända från 1553 års jordebok (Sköld 1967) liksom Hwenna i Hallsberg (Samzelius 1946).
Vensätter i Hallsberg är belagt 1580 (Hellberg 1967) och ”Örebro stads donerad kronojord, kärräng” (Bagge 1785) omtalades som ”utemarken Wenen” vid Örebro 1645 (Forssell 1912).
I Asker och vid Norrtorp i Ekeby kallades vengräsen förr tåtel (Gyllenhaal ms 1774).