akleja
Aquilegia vulgaris
Mer information om arten

vägar, exempelvis rika bestånd i de nu igenväxta, forna lövängarna på ordoviciumkalk kring Latorp i Tysslinge. På Tiveden är den mestadels sälls. och på Tylöskogen har den setts ”ej sälls., i flera fall iakttagen på banvallar” (Segerström 1932).

Som vildväxande anmärkt ”vid gästgifvaregården Ramundeboda i en äng norr om kyrkan, några stånd i en Arre-buske” 1789 (Afzelius ms 1772–1789). Alla förekomster torde ha sin upprinnelse i odling. Vid skjutbanan i Garphyttan i Tysslinge växte den ännu 1994 på en sedan 1900 obebodd tomt (Sundkvist) och vid Asphöjden i Hidinge 1993 på en 1905 övergiven skogsgård.

Den sågs i Svennevad ”kvarväxande på ödetomter och förvildas knappast på något ställe som neofyt” (Kjellmert 1947) varmed väl avses glesare bebyggda områden, där spridning genom vallodling och trädgårdsutkast minskat under senare tid.

Aklejan förekommer i naturlig–svagt påverkad vegetation i strandalskog på alsocklar, i ålundar på block i åfåran, och vid uttorkade kärr. Närmare bebyggelsen finner man den i allsköns vegetation i bryn etc.

Såväl blåblommiga som röda, ljusröda och vita har setts kvarstående efter odling vid Viby prästgård och är där möjligen odlade från 1830–1850-talen (Sernander 1933). Eckerbom (1947c) antyder en förmodat tidig odling i Bergslagen genom ”gissningsvis genvägen med importerade valloner”.

Första fynd

Samzelius 1760, ms 1758 (Knista Lekeberga, ”bland alskog” och Svennevad Södra Sätra). Tysslinge Hökerkulla äng, vitblommig [1840-talet] Hamnström (LD), 1845 Zetterstedt (UPS).

Bygdenamn och bruk

Akleja har haft en rad användningsområden i folkmedicinen och ingick i Svenska farmakopén 1 (1775) men är giftig vid invärtes användning och ”böra warsamt brukas” (Samzelius 1760). ”Fröna drifwa ut koppor och skabb. Men gifne af käringar i för stor dosi döda” (Samzelius ms 1758).

Växtens namn i Närke har förmodligen alltid varit akleja (Samzelius 1760) och kallades allmänt även åkerleja (Samzelius ms 1758).

Lokaler

Med blommor utan sporre

Lekeberg Edsberg Sanna, Fåfängan 1879 A. S. Trolander (LD). Knista, Brottet, vita blommor, 2 ex 1990 ! (OREB).

Örebro Asker nära Tångsätter, köttröd 1953 U. Starbäck (S).

Med dubbla/fyllda blommor

Hallsberg Sköllersta Rönne 1973 Holmer.

Med röda blommor

Växer enst. sälls. bland normalfärgade men är troligen medvetet förbisedda. Först anmärkt i Hallsberg Svennevad Skogaholms herrgård m.fl. (Kjellmert 1947).

Med rödbruna blommor

Örebro Almby Stenbackevägen 704 664–707 663, ”10-tal ex. sedan minst 25 år, samtliga blommor rödbruna” 1990 H. Johansson (OREB).

Med vita blommor

Närke spridd i hela Närke.

Örebro Tysslinge Hökerkulla äng (Gellerstedt 1852); ”Hökerkulla, översållat av vita aklejor, blå är sälls.” 1958 B. Fredriksson. Norra Tolsboda, Hemsjön, strandkärr, 10-tal ex, endast vitblommiga 1991 !.

Ring t.o.m. 1969. Prick fr.o.m. 1970.