Gammal kulturväxt, förvildad i Sverige åtminstone sedan 1740-talet, numera täml. allm.–allm. vildväxande i hela Närke, bl.a. med 63 lokaler i Viby (Nilsson 1978). Gården Skaten i Kil har stått öde sedan 1879. Sundkvist noterade där 1995 ett mer än 100-årigt kvarstående apelträd. Vid det 1891 nedlagda Thulinatorpet i Tysslinge fanns ett kvarstående träd i den uppvuxna skogen 1991. Förvildade träd har uppkommit ur människo- eller djurspridda frön. Växtplatser är bl.a. ängsartade lundar, bryn och backar, väg-och åkerkanter, brottområden etc.
Första fynd
Gellerstedt 1852 (Rinkaby Myrö österäng, ”tagen av Sädbom”). Samzelius (1760 [angiven under annat namn från Lanna högder? se vildapel]). Götlunda Lövön 1856 C. A. Blomberg (OREB/ELj).
Bygdenamn och bruk
Odling av apel i Närke är tidigast känd från ”skolmästargården” vid Örebro skola 1615 (Karlson 1871) och vid ”rektorsgården” på 1620- eller 1630-talet (Hall 1911) och äpplen levererades därifrån 1642 (Waldén 1960). Ett troligen odlat träd omtalas från Kumla 1647 (Karlson 1899).
Innan allmogen odlade apel var bruket utbrett vid herrgårdarna, exempelvis i Lerbäck (Sahlstedt ms 1825). Äldre odlingar är kända från prästgården Spaketorp och Bålby i Skagershult 1761 och 1768 (Harbe 1947a) och Vissbo i Lerbäck (Robson 1833). Södra gården i Mörby i Mellösa var ”en av de första i socknen med större antal äppleträd, frösatta på 1870-talet” (Nerén 1944). 1937 odlade medlemmarna i länets fruktodlarförening nästan 60 000 träd (ÖLHÅ 1938).
En ”uråldrigt” apel vid Götarsvik gård i Lillkyrka ansågs av Sernander vara 250 år (Thybell 1955). Vid ruinen av Kullkyrkan i Mosjö fanns en mycket gammal, liggande apel 1989.
Lokaler
Lokalsorter
Några lokalsorter har uppmärksammats från bl.a. Aspa i Hammar, Frösvidal och Klockhammar i Kil (Andersson 1867). Aspa prickäpple, ”på platsen kallat prickgylling” (Påhlman 1950), är en kärnstam från astrakankärna (Eneroth 1862). Frösvidals rödsöter anses vara en kärnstam, känd på 1860-talet. Klockhammarsäpplet beskrevs från Algutstorp 1983 men var känt i trakten på 1860-talet (Nilsson 1987).
Druväpple, Parkers gråa renett och ananasrenett var sorter från Latorp i Tysslinge (R. Sernander enl. Sylvén 1933).
Melonäpple och astrakan fanns vid rektorsgården i Örebro på 1700-talet (Sernander 1933). En Götlunda-gård fick namnge Sickelsjö vinäpple, känt sedan 1850-talet och med 2 kvarväxande träd (Lagerquist 1983, Nilsson 1987) och Sickelsjö pipping, också detta kvar vid herrgården 1983. Vinäpplet beskrevs av Gustaf Lind i Svensk Frukt och ”måste ha vårdats av trädgårdsmästaren där Anders Rehnberg gemenligen kallad Renbergs-Anders, A. T. Gellerstedts ungdomsvän” (Påhlman 1950).
Enl. Arvid Nilssons (1987) genomgång finns ytterligare några sorter med Närkeanknytning. Hjälmarsnäsäpplet i Mellösa härrör från stamträd men var 1980 försvunnet från gården. Det omtalas som levande senast i Heij-Hällvik (1948). Drakenbergsäpplet fanns som ett 50-årigt träd vid Hjälmarsnäs 1936 men härstammar från Hjälmarsberg i Almby. Det beskrevs 1982 från Hidingsta. Menigaskers äpple, kärnstamsträd i Asker, finns kvar genom några gamla träd. Frukten beskrevs av Eneroth (1862) men den ”kan undvaras” (ÖLHK 1900). Baggetor psäpplet i Kvistbro, troligen ett kärnträd varav inga fler är kända, mättes till 190 cm i bho (Nilsson 1987). Stinas äpple i Kumla bröts sönder på 1950-talet men ympkvistar har senare förmedlats till Örebro och genbanken i Julita.
”Med barken färgas gult” (Samzelius 1760, om vad som förmodas vara apel). Saxon (1934b) anger äpple under 1800-talet som medel mot halsbränna i Hardemo och mot tobaksbegär i Svennevad. Närkiska talesätt var enl. Saxon (1930) ”Ett maskstunget äpple mognar fort” och ”Äpple faller inte långt från trä (päronträ)”. Rietz (1867–1862) anför följande: ”Får han bre ut´ä som han vill, då gör han snart ett apälaträ utå hvar enäbuske”.
Stor uppmärksamhet fick på sin tid ”Fredrik Sanders kuriösa tolkning av Närkes vapens 4 silverrosor” vilka han tydde som äppelhalvor, vilken Schnell (1939) ansåg ”historiskt värdelös”.
Apel växte i trollträdgården vid Myrö i Rinkaby enligt folksagan (Djurklou 1860).Trädets namn i Närke var äple (Djurklou 1883), i västra Närke apäl och i Lerbäck apel (Grill 1964).
Stora aplar, bho i cm:
316 Viby Svenstorp 1976 (Nilsson ms).
260 Kil Skrikarboda 1989 (Asklund).
245 Kvistbro Lilla Harsboda (Sernander 1933).
242 Viby f.d. Oscariafabriken i Vretstorp (Nilsson ms).
232 Kumla Ett melonäppleträd i Säbylunds fruktträdgård blåste sönder 1931 och uppmättes året innan (Sernander 1933).
”Pyrus malus pumila”
Örebro Axberg Arrud 1925 B. Lundman (Broddeson ms, [avser vildapel?]).