Två nutida förkomster av ag finns i Närke, båda antas vara ursprungliga. Växten var ”under forntiden en av Närkes-kärrens karaktärsväxter” (Post 1930), och härstammar i obrutet led sedan ”stenålderns senare del med milt havsklimat” (Florin 1961) och ”inkom omedelbart efter den finiglaciala klimatförbättringen och har hastigt nått frekvens jämförlig med dess recenta på Gotland” (Post 1920).
Aglämningar har hittats ”endast i områden som mycket tidigt blivit lyftade över havsytan. Aldrig i fornsjölager på lägre nivåer” (Florin) till skillnad från sjönöten. Ag inkom för omkr. 9 000–8 000 år sedan och fanns senare, under subboreal tid för 5 000–4 000 år sedan, endast på kalkrika ståndorter ”medan dess kalkbehov tidigare varit betydligt mindre utpräglat” (Post 1920). Kalkkravet uppfylls på båda nutida lokaler i Närke.
Uppgifter om lämningar i tidiga lagerföljder har publicerats från södra Kilsbergen från senglacial–förboreal tid (Florin 1969) och sedan stenåldern från Nyckelmossen i Askersund (Post 1944a). Under hela Ancylustiden växte ag i Närke, bl.a. vid Vilstaängen och Öjamossen i Hackvad, Tärnsjömossen i Skagershult samt i Ingafallmossen i Svennevad (Post 1909a). Frukter av ag vid Ingvaldstorps-mossen i Lännäs har bedömts vara omkr. 8 000 år och vid Mossbymossen i Ekeby/Kumla ca 6 000–3 000 år (Florin 1961).
Ovan och ned till 60 proc. av Litorinagränsen fanns aglämningar i 12 av 25 undersökta sjöar (Post 1920) medan ”fossil Cladium saknas fullständigt i hela Mälardalen under en nivå, som faller obetydligt under högsta Litorinagränsen”. Förekomsten i Närke ”har i allmänhet upphört vid subboreal tid” (Florin 1961).
Bygdenamn och bruk
I Närke användes namnet ag eller åm för växten (Rietz 1862–1867), vilket är anmärkningsvärt då de nutida bestånden inte tycks ha registrerats av någon botanist förrän några år senare.
Lokaler
Askersund Lerbäck Isåsen, Tosjöns N-ände, 48 m², steril 1930 (Broddeson ms, S); 1942 L. Hellzon (S); 1960-talet F. Hellzon (B. Fredriksson); 230 601, 1964 (Hallin ms); rikl. 1970-talet L. Larsson; stora bestånd vid N-spetsen, relikt (Öberg 1972a); två bestånd 40 och 14 m², 65 blommande ex 1978 (Ekholm & Hallin 1980b); 1984 L. Larsson; ”vid sidan av Ormtjärn enda växtplats i länet... kvarleva...” (Ekholm m.fl. 1984); två bestånd på sjöns norra och östra sida (Björkman 1987a); Tosjön 230 603, 232 602, SÖ om sjön 36 m² tät rugge i strandvass samt norr om sjön 60 m² stor rugge 1991 !.
Örebro Tysslinge Ormtjärn nära Hjulåsen 1874 P. A. Vikander (LD, Hartman 1879, LD, UPS); 1916 C. von Delwig (S); 1922 T. Hellsing (UPS); Närke, en enda lokal på urkalk (L. von Post 1925); Ormtjärn, västra stranden, små vikar i skydd av det höga kalkberget, 27 m² i tre bestånd 1926 (Blomgren 1926, Broddeson ms, S); några ar, urkalkstrand, enda växtplats i Närke (Post 1930); enda växtplats inom Närke (Risebergaboken 1931, foto); Kilsbergen, liten sjö (Kierkegaard 1932); ett bestånd, några m² 1940 L. Arvidsson (OREB); 1956 B. Fredriksson; i 30 proc. av bården runt sjön (Furuholm m.fl. 1973); ett blommande ex 1978 (Ekholm & Hallin 1980b); 1979 Asklund; en av länets två förekomster (Halllin 1980b); västra stranden 1984 L. Larsson (Ekholm m.fl. 1984); en av Sveriges nordligaste förekomster av relikt..., kalkpåverkad, 3 större samlingar längs 8, 6 och 3 m 1989 (Niordson 1990); Hjulåsen 766 495, rugge nedom brotten, 50 m² och flerstädes N-ut 1995 !.
Flertusenåriga lämningar:
Närke/Värmland södra Kilsbergen [Kvistbro Lillsjön 171 m.ö.h.]senglacial–förboreal tid (M-B. Florin 1969).
Askersund Askersund Nyckelmossen 131 m.ö.h., stenåldern (Post 1913, 1944a).
Laxå Skagershult Tärnsjömossen (Post 1909a).
Hallsberg Svennevad Ingafallsmossen, 109 m.ö.h. (Post 1909a).
Kumla Ekeby Mossbymossen, 6 000–3 000 åriga fynd (Florin 1961). Hardemo Öjamossen (Post 1909a).
Lekeberg Hackvad Vilstaängen 55 m.ö.h., i sjönötstorv (L. von Post 1909a, 1925).
Örebro Lännäs Ingvaldstorpsmossen [Fasttorpsmossen], 8 000-åriga fynd (Florin 1961).