Prydnadsväxt, förvildad i Sverige sedan 1907 varför Afvernfyndet möjligen är odlat. I Närke är klasespirea vanligt förekommande kvarstående eller förvildad genom trädgårdsutkast. Första litteraturuppgift finns möjligen i J. G. Andersson (1956) genom dennes ”spirea med skära blommor... en karaktärsrelikt vid gamla boplatser i Kilsbergen... vid Lunnagården i Lekhyttan kvarstående sedan ca 1850-t.” Härmed avsågs kanske klasespirean som ofta är odlad i Närke. I exempelvis Hammar är den vitt spridd i omgivningarna av Åmmeberg och Zinkgruvan. Vid Ramshyttan i Kil växte en buske ute i ett kärr tillsammans med bl.a. flaskstarr 1920 (F. R. Aulin, S/TVe, NHy).
Första fynd
Ernst Nilsson 1981c (Hammar Stora Kettstaka–Stickhult, 3 lokaler 1949–1973).
Lokaler
Stora bestånd:
Askersund Askersund Skirbråten 216 364, stort snår vid gård i skälet samt snår flerst. kring byn 1993 !. Hammar Knallagruvan 214 586, ödetomt och landsvägsren flerst., snår även ute i kärret på dikeskant 1991 ! (OREB). Snavlunda Långetorp 406 460, ymn. snår på båda sidor längs 15 m av dike genom vall/hage 1991 ! (OREB).
Laxå Skagershult Åråsa bro 525 277, stort snår i strandalkärr 1989 ! (OREB).
Hallsberg Bo Bo slott 340 837, spireahav på holme i ån och flerst. massvis i parkrest, flera sorter, klasespirean möjligen blott enst. 1998 !. Hallsberg Stora Älberg 487 571, banvall, mer än 100 m² 1987 Nilsson (LD/ThK). Svennevad Hemängen 439 744, ödetomt, kvarstående och förvildad i vägdike och äng i stora bestånd 1987 Nilsson (OREB). Sibbetorp 469 745, åkerkant, 40 m² 1988 Nilsson. Viby Fagerlid 440 460 skog, 50 m² 1987 Nilsson LD/ThK).
Örebro Längbro Vrån 745 629, ödetomt, stort snår 20 m längs dike och bryn samt flerst. 1995 !.
