kattmynta
Nepeta cataria
Mer information om arten

Läkeört, omnämnd i Europa på 840-talet (Lagerberg 1943), allmänt odlad i Sverige (Samzelius 1764) men åtminstone fr.o.m. 1800-talet ovanlig och knappt förvildad i Närke. Förvildningstendens är ringa. Den är konkurrenskänslig, saknar fröreserv och har låg grobarhet (Svensson & Wigren 1984c). De äldsta uppgifterna avser möjligen odlade ex. Numera prydnadsodlas den.

Flera kända bestånd har sökts fr.o.m. 1980-talet utan framgång (Nilsson 1986, Holmer; !).

Första fynd

Gellerstedt 1831 (Tysslinge Garphyttan). Samzelius ms 1758 (Askersund Stjärnsund, Sköllersta Backa och Mellösa). Lännäs Tunäs 1846 Hamnström (LD).

Bygdenamn och bruk

”Uti Chlorosie [blodbrist] brukad såsom thée skal wara förträfflig. För kattor är denne så angenäm at de ei kunna hållas ifrån henne” (Samzelius ms 1758). Den ingick i Svenska farmakopén 1 (1775).

Växten kallades allm. i Sverige kattmynta, i östra Närke Torsnässla (Samzelius ms 1758), i Sköllersta även luktnässla (1926, Broddeson ms).

Lokaler

Närke (C. Hartman 1864). Östra Närke [indirekt] Thorsnässla (Samzelius ms 1758).

Askersund Askersund Stjärnsund (Samzelius ms 1758).

Hallsberg Sköllersta Backa (Samzelius ms 1758). Kalstatorpen 1926 (Broddeson ms). Skruke, Lunda östra vägkanten 1954 U. Starbäck (S, UPS). Stensbo, östra gården, jordkällare 1955 U. Starbäck (LD, S). Anneberg 525 765, hitplanterad från Eriksberg enl. G. Eriksson, 1 ex 1976 Holmer (OREB); 1999 Holmer; gård, 10 ex 2004 (Floravakten); flera ex på lagårdsbacke och vid badhus 2005 Holmer. Pålsboda, Svalstigen 4, trädgårdsogräs 1977–1999 Holmer (OREB); 15 ex 2004 Holmer. Viby 1873 C. E. Hallberg (S).

Örebro N om Örebro (Hartman 1866). Asker 1868 (Widén 1929). Menigasker E. Lindblad (Trolander 1888). Skärsätter, vägkant 1932 N. & C. Kierkegaard (EKEB, OREB, UPS). Glanshammar Biverud, på kalkbergen vid landsvägen, flerstädes 1913–1951 G. Svensson (Nilsson 1986). Via 771 792, 1950 M. Pettersson/G. Svensson (Nilsson 1986). Kil 1867 A. Beckman (S). Lännäs Tunäs 1846 Hamnström (LD); kotulln vid Tunäs (Gellerstedt 1852); (Hartman 1866). Mellösa (Samzelius ms 1758). Nära kyrkan 1889 (Aulin 1914). Rinkaby 1877 A. S. Trolander (LD). Myrö (Gellerstedt 1852); 1865 C. Kalling (S); Myrö vid gården E. Aurell, OREB (Hedera 1887). Myrö vid Gudmundstorp (Hedera 1887); vid ett torp nära Ulriksberg (Trolander 1888). Tysslinge Garphyttan (Gellerstedt 1831); 1847 E. G. Blomberg (LD); (Gellerstedt 1852). Ånsta Eriksberg S om Adolfsberg (Hedera 1887). Stadsträdgården, 600 m ÖSÖ om Örebro slott, under buske vid kompost, 1 ex 1998 (Lindström 1999b, S/ThK); 5 ex 2006 Lindström. Stenbackevägen 697 654, utkast, 1 ex 2009 O. Nilsson. 200 m VSV om Bonstorp, tipp, 3 ex (Lindström 2000b). Örebro Nygatan (Hedera 1887). Trädgårdsgatan (Hedera 1887). Karolinska läroverkets skolplan E. Lindblad (Broddeson ms). Sophög mellan Hagabron och snickerifabriken 1921 G. Svensson (GLANSH).