backvial
Lathyrus sylvestris
Mer information om arten

Backvial hos Samzelius (1760, ms 1758) omfattade även vingvial (Samzelius 1764, ms 1767) och kan förmodas ha blivit sammanblandad med denna. Närke och Snavlunda i Wahlenberg (1826, 1833) och Gellerstedt (1831) avser likaså möjligen vingvial.

Sälls.–spridd kalkgynnad ärtväxt på exponerad berg-, block- och grusmark. Den växer i naturlig vegetation på kalkberg och i kalkpåverkade rasbranter och bergfötter i Hallsberg och Lerbäck m.fl. (Dalhielm 1985, Hallin, !). Exemplar från kalkberget vid Lannafors i Vintrosa 1925 ingår som nr. 1096 i Samuelssons Platae Suecicae exsic. Den fanns på sandstränderna av bl.a. Grundholmen i Mellösa under 1920–1940-talen (Morander 1986) och växte i strandgruset vid Lunger i Götlunda 1979. Den är sedd även på banvallar, i blockrösen på åkerholmar, på igenväxta ödetomter m.m. Mellan Tiveden och Fagertärn fann Eckerbom (1948b) den ”allt emellanåt i sydsluttningar”, möjligen i barrskog.

Stora ymn. bestånd intog 100-tals m² av Väderkvarnsbacken i Askersund 1989, anmärkt där redan av Gellerstedt (1852) och 1881 (A. S. Trolander, LD), samt grustagen vid Dunsjö i Lerbäck 1991. Vid Klockhammars reningsverk i Kil såg Asklund 1990–2004 stora mängder av backvial på vägrenar med kalkkross. Längs vägen vid Lustbacken i Sköllersta fanns ymn. ruggar flerst. längs 50 m 1990.

Arten var fridlyst vid Tjälvesta i Snavlunda (Eckerbom 1965). Innebörden av uttalandet är okänd.

Första fynd

Hamnström 1842 (Ånsta ”Vid Sommarro af Lindqvist”). Ånsta Sommarro, G. Lindqvist [senast 1842] (LD/PLa).

Bygdenamn och bruk

Backvial odlades vid Irvingsholm i Tysslinge 1902 (Hegardt 1909). Tyskt frö och plantor salufördes i Sverige 1892–1909 (Lyhagen 1991). På åssluttningen vid kyrkskolan i Svennevad noterade Kjellmert (1947) ett infört bestånd.

Växten hette i Närke skogsärter (Samzelius 1760).

Lokaler

f. platyphyllus

Askersund Askersund Stjärnsund, parken (Roseen 1933). Lerbäck Kanonbacken vid Klockarhyttan R. Sernander (Hedera 1886).

Örebro Lillkyrka Ekeberg ”på en bergsluttning vid allén ca 500 m från huvudbyggnaden, där den odlats på spalje ur frön samlade i Bohuslän men utgången en av de stränga vintrarna i början av 1940-talet, subspontan” (spridd genom fåglar?) 1946 C. G. Alm (S, UPS); 1950 Kierkegaard (S). Lännäs Södra Åre 1934 R. Morander (UPS).

Ring t.o.m. 1969. Prick fr.o.m. 1970.