Som läkeört nyttjat gårdsogräs, avsiktligt infört och förvildat. Allm. i Närke (Gellerstedt 1852 , Hartman 1866), också i Örebrotrakten (Hedera 1887). Det fanns vid Harge i Hammar vid alla gårdar i byn 1928 (Broddeson ms) och ”mångenstädes” i Tylöskog i Hammar och Lerbäck (Segerström 1932). Den var länge täml. allm. i Glanshammar och Rinkaby (Nilsson 1986) men sågs under 1900-talets slut på stark tillbakagång i de flesta socknar och betecknades sälls.–spridd enl. sentida inventeringar.
Etternässla växer i starkt påverkad vegetation i mull- och kväverika jordar som rabatter och trädgårdsland, förr även i hönsgårdar och enl. Nilsson ibland i växthus. Mycket rika bestånd har setts i sandjordsåkrars gödslade potatisland och vid gödselstäder i Götlunda under 1970–1980-talen.
Första fynd
Samzelius 1760 (”... på åkrar och brukade ställen.”), ms 1758 (allm.). Viby Kärr [1850] Zetterstedt (UPS). Hardemo 1851 Blomberg (LD).
Bygdenamn och bruk
Växtens namn i det gamla Närke var etternässla (Samzelius 1760) åtminstone i Ekeby (ÖLM 1732). I Hidinge talade man om etternächler (ÖLM) och i Lerbäck nättlä (Grill 1964).
