Spridd på Närkeslätten och täml. allm. i Glanshammar och Svennevad, 29 resp. 17 lokaler (Nilsson 1986, Kjellmert 1947). Vanliga växtplatser är åsgrus och berg av kalk och diabas, banvallar, sandjordsåkrar, tippar etc. Växten ingår i många slåtterängsrester (Hallin m.fl. 1992b).

Odling är känd endast från Brostugan i Ramundeboda 1916 (Stalin ms). Kvarstående på ödetomter har den i regel kommit in spontant och fortlever i länge öppna torrängar. Vid Kulla i Ramundeboda fanns 1993 en täml. rik förekomst som enl. gårdsägaren gynnades av årlig vägkantbränning.