Odlingsrest, förvildad och nu täml. sälls.–spridd i hela området, särskilt i kalktrakter, efter en omfattande spridning under 1900-talet. Enl. utredningen i Malmgren (1982) kan teorin om ursprunglighet i Närke avskrivas.
Växten odlades allm. som järnvägsväxt (Sundius 1906). Enl. Mörner (1936) sågs den nästan ”obligatoriskt” planterad vid järnvägsstationerna i Sverige 1916–1934. Vid exempelvis Hyttebacken i Åmmeberg i Hammar 1992 och Stenkumla i Lerbäck 1993 växte buskarna i anslutning till banvallen (Hallin, !).
På landvinningen vid Linnäs i Mellösa fanns flera driftspridda telningar 1989. Vid Biverud i Glanshammar häckodlades blåtry och hade 1980 spritt sig genom fåglar till kringliggande skog i 70-tal ex. (Nilsson 1986).
Ett stort bestånd finns i en lövdunge S om Vivallaskolan i Längbro (Löfgren ms 1995), ett annat växer över ett hektar och längs vägen vid en lund i Övre Haddebo i Svennevad (Holmer, OREB) där växten setts förvildad 1939 (Kjellmert, S).
Bygdenamn och bruk
Busken kallades blåtry i Närke (Samzelius 1764).
Lokaler
Artens upptäcktshistoria i Närke:
Närke rar (Samzelius 1760); uti Leke Bergslag (Samzelius 1764a); rar (Liljeblad 1798); osäker eller tillfälligt förvildad (Botaniska Notiser 1852); 100 ex sattes ut i Örebro län 1882 (ÖLHK 1883).
Laxå Skagershult kyrkan och S-ut, 1 km långt bälte ca 200 m brett samt järnvägen vid Sundsjön till Backen glest spridd, S-ut avtagande frekvens, kyrkans sluttningar ymn., N om kyrkan grovt ex, grövsta stam 9 cm, kyrkan och kyrkogården byggdes 1878, blåtryet åtminstone sedan 1893 (Bergdahl 1937); km-lång sträcka S om kyrkan, där blåtry planterats på kyrkogården, fågelspridd (Lagerberg 1947–1949); kyrkan, 11 buskar utanför kyrkogården i hassellund på tomt 1991 !.
Örebro Axberg Dylta svavelbruk ”Busken har tillförts Trädgården från skogar nära Dylta svavelbruk, om man får tro en närking; Hartman, Geometra subterranea” (Linné 1755); omkring Dytlta svavelbruk (Samzelius ms 1758); ”... verkligen växer vild vid alunbruket i Närke” (Afzelius ms 1779–1784); förvildad ”som det berättas i nejden af Dylta Svafvelbruk” (Swartz 1802–1843); Dylta, i äldre tider, på många år ej återfunnen (Hartman 1866). Tysslinge Bleckbruket (Samzelius ms 1758); omkring Bleckbruket i Tysslinge (Samzelius 1760); vid Bleckbruket (Samzelius 1764a); vid Bleckbruket i Nerike (Swartz 1802–1843); ”sed Nericiae ad Garphyttan olim adventitia videtur” (Wahlenberg 1824); ”enl. Samzelius vid Garphyttan, men är i senare tid förgäves sökt där” (Gellerstedt 1831); Garphyttan (Hartman 1832); Garphyttan 1849 N. F. Sander (UPS); ”Garphyttan, i sednare tider ej sedd” (Hartman 1854); ”Garphyttan. I Sednare tider ej funnen mer än i Dalarna” (Hartman 1858); ”Garphyttan, i äldre tider, fordna Bleckbruket, på många år ej återfunnen” (Hartman 1866); Lannafors 1919 T. Hellsing (UPS); 1926 (Broddeson ms); ”1,5 km SV om Garphytte bruk, Närkes enda förekomst, bortåt 200 buskar på mindre än 1 km²” (Broddeson 1930a); Lannafors 800 buskar (Roseen 1934b [det är osäkert var uppgiften kommer ifrån, likaså dess sanningshalt]); 200 m SÖ om Vallskog, bryn 1989 N. Niordson (S); Lannafors, kalkberg och drågartat rikkärr 751 498 m.fl., ett 10-tal grupper (Löfgren 1999b).
Lonicera caerulea var. altaica
”Lonicera altaica” sattes ut i Örebro län i 150 ex 1882 (ÖLHK 1883).
