Torrängsväxt i sandjordsåkrar, vägslänter, bangårdar etc. Den sågs i en bergbrant vid Nyhyttan i Hammar 1991. Enl. Almquist (1957) var arten delvis allm. längs järnvägarna i Närke vilket ännu gäller.
Förr sågs stora bestånd i slåtterängar bl.a. vid Klunkhyttan i Hidinge 1938 (Broddeson ms, OREB). Luddlosta noterades vid Örebro frökontrollanstalt 1890 (Zetterlund 1891) och uppträder som ogräs i frö av rödsvingel, engelskt rajgräs, hundäxing och ängssvingel (Kolk 1955). Vid E20 genom Viby var den insådd i vägslänterna 1995 (Nilsson, OREB).
En egendomlig växtplats meddelades från åstränderna vid Axbergshammar N om Dylta i Axberg: ”framför allt inom de forsande partierna” (Furuholm m.fl. 1973) . Det är osäkert om fyndet ev. gäller strandlosta B. hordeaceus ssp. thominei.
Första fynd
Gellerstedt 1831 (Bo säteriet). Örebro något S-ut 1859 J. W–k (OREB).
