Växten är känd från naturliga kalk- och gråstenshällar, de senare på landvinningar eller tillfälligt torrlagda sjöstränder där den också kan bilda stora bestånd på blottlagda bottnar. Växtens ev. förekomst i Närke före 1800-talet är okänd. Genom Hjälmarsänkningen och andra torrläggningar av kärr och bäckar under 1800-talet uppstod lämpliga, saltrika ståndorter som örten utnyttjade (jfr Malmgren 1982). Den är obeständig på de enskilda lokalerna, genom bl.a. igenväxning och är nu mkt sälls. i Närke.
Lokaler
Närke ”Är tagen i Nerike af Mag. Friselius, som dock icke kan påminna sig vextstället” (Gellerstedt 1831).
Askersund Askersund Dohnafors O. Wikström (UPS/SMu). SPRÖDARV. Ring t.o.m. 1969. Prick fr.o.m. 1970. Hammar Råå, vid Vättern (Segerström 1932). Lerbäck Åsbro 1916 Å. Bergh-Widell (Broddeson ms). Söder om Tosjön 1930 (Broddeson ms). Tosjöns östra strand 1930 (Broddeson ms).
Hallsberg Hallsberg Brunnskullen 500 601, 50-tal ex 2009 Nilsson. Sköllersta Igeln (Gellerstedt 1852). Pålsboda, damm 1922 (Broddeson ms). Svennevad Glottra, Björnmossen 1936 (Broddeson ms); Björnkärret (Kjellmert 1947). Skogaholms bruk, västra dammen 1942 (Kjellmert 1947, S, UPS). Mellan Mankullan och Sibbetorp, skogsdiken, 3 lokaler (Kjellmert 1947). Bjurhultasjöns norra strand (Kjellmert 1947). Rika, väster om Hulta (Kjellmert 1947). Viby 1871 C. D. Engelhart (S, UPS). Vibysjön östra stranden [1940-1950-talen] (G. Blomquist ms).
Kumla Ekeby Näfvesta vid bäcken (Gellerstedt 1852). Ekeby/Kumla Mellan Högtorp och Hällebråten (Gellerstedt 1852). Hardemo Wreta (Gellerstedt 1852). Kumla Yxhult 1917 Broddeson (S); 1925 (Broddeson ms); 1932 (Broddeson ms). Yxhult, på gamla fotbollsplanen S om stora långa sjön 1933 Broddeson (S).
Lekeberg Knista Fjugesta, bäck (Hartman 1866). Kräcklinge 1869 A. Beckman (S).
Örebro Almby Almby (Hamnström 1842). Östra Mark (Hamnström 1842); Markkärret [1860-talet] Trolander. Hjälmarsberg 1896 A. Jansson (OREB). Asker Malgräva (Gellerstedt 1852). Kilinge gärde [1800-talet] J. W-k. Breven [1860-talet] A. T. Björkman (OREB). Dike SÖ om Sand 1932 (Broddeson ms). Axberg Ormkärret 1924 (Broddeson ms). Glanshammar Glanshammar 1860 Blomberg (S). Mellan kyrkan och vägen till Nedergårda 1901 T. Svedberg (UPS). Kofsta (Hartman 1866). Skävesund P. Wilson (Nilsson 1986). Dolomitberg N om kyrkan 1923 Kierkegaard (S). Skölv 780 782, 1963 (Nilsson 1986). Löre 781 795 (Nilsson 1986). Biverud 784 801, 1916 G. Svensson (GLANSH); kalkberg 1962 Nilsson (OREB). Gällersta Attersta (Gellerstedt 1852). Lillkyrka (Gellerstedt 1852). Ekeberg, marmorbrott 1923 Kierkegaard (S); Högstorp, på dolomitberg 1928 Kierkegaard (OREB). Älterudsbrottet 785 806, kalkbrott, täml. rikl. 1999 !. Mellösa Wahlsnäs 1858 P. J. Hellbom (S). Mosjö Mosås [1910-talet] G. Peterzon (Broddeson ms). Rinkaby öster om Myrö på Hjälmarstranden (Hedera 1887). Hällen, skogsbryn i öster 1892 G. A. Ringselle (Grevillius 1893a). Tysslinge Tysslingen (Gellerstedt 1852). Ormtjärn, kärrdy 1926 (Broddeson ms). Östertysslinge hållplats, 450 m mot Latorp, sumpig sandtallskog med mossa 1931 (Broddeson ms). Suttareboda 1935 (Waldheim 1944). Vintrosa Lannafors 1936 (Waldheim 1944). Ånsta Ladugårdsängen (Gellerstedt 1852). Örebro Vena vid Hjälmaren 1887 G. A. Ringselle (UPS); Rynninge (Hedera 1887). Örebro, stenig strandkant 1955 B. Wåhlèn (OREB).
Arboga Götlunda ett 10-tal sänkningsskär i Hjälmaren 1887–1928 (Callmé 1887, Grevillius 1893, Morander 1986, Broddeson ms). Ett massuppträdande av växten noterades vid Karsnäs udde i Arboga strax utanför Närkegränsen 1976 på den blottade sjöbottnen, då ett stort avsnitt av Hjälmarstranden torrlagts ! (Malmgren 1982).