Krydd- och läkeväxt som i Sverige förvildats tidigast från slutet av 1800-talet. Persilja är först införd till Ebba Månsdotter Lilliehööks trädgårdar i Arboga och Örebro på 1500-talet (Fries 1895) och levererades från Örebro slottsträdgård 1642 (Waldén 1960). Den odlades vid Bålbygodset i Skagershult 1768 (Harbe 1947), vid Skogaholm i Svennevad 1810 och 1814 (Jansson 1984, 1988) samt vid Lassåna i Ramundeboda 1821 (Laxå bruks arkiv) och ingick i spisordningen 1798 vid Örebro hospital (Pontén 1975).
Bygdenamn och bruk
Persilja fanns i Lekebergs-moras leveranser till Laxå husapotek på 1820-talet (Laxå bruks arkiv) och i Lotta Björnrams kloka gummamedicin i Sköllersta och Ekeby på 1800-talet (Davisson-Friberg 2000, ÖLM). De kokta rötterna nyttjades mot urinbesvär och impotens i Lerbäck och Ekeby (Saxon 1934b, Tillhagen 1958).
Lokaler
Kumla Ekeby 558 699, tipp 1989 !.
Örebro Axberg Dylta 1895 A. Jansson (OREB). NV om Sätra 804 678, utkast 1988 Sundkvist. Längbro Mellringe 748 616, tipp 2004 Lindström. Mosjö 1904 H. Westblad (LD, ex med avvikande utseende, troligen utan taxonomiskt värde enl. Flora Nordica 6). Vintrosa Hagalund 717 513, överväxt rabatt vid tipp, rikt blommande 1989 !.