lentåtel
Holcus mollis
Mer information om arten

Vallodlad och spridd–täml. allm. i hela området. Växtplatser är bl.a. vägkant, park, ödetomt, tallmo, källund, fuktig alsluttning, sandslänt och grustag. Spridningen fortgår trots pågående igenväxning.

Verkliga massförekomster över 10 000-tals m² fanns vid bl.a. Brandsjöhult i Hammar i övergivna hagar, vallar och runt åkrarna 1991, samt från trakten V om Emmetorp i Lännäs på granplanterade åkrar 1993. Vid Bavlinge och Hagen i Svennevad sågs stora bestånd i bl.a. tallplanterade åkrar och bäckkärr, och liknande bestånd fanns på flera platser i Asker, Ekeby, Kvistbro och Sköllersta m.fl. 1992 och 1993.

Lentåtel lever länge kvar i övergivna sandjordsträdor och i granplanterade åkrar. Vid ödetorpet Ymningsåsen i Kil, nedlagt 1945, fanns växten kvar 1989 (Asklund).

Första fynd

Hedera 1886 (Axberg Gottersätter, östra stranden av sjön Lången 1884, K. Kjellmark). Gottersätter 1884 K. Kjellmark (S, UPS).

Ring t.o.m. 1969. Prick fr.o.m. 1970.