Kalkdån är förmodligen inkommen till Uddevalla med barlast någon gång strax före 1884, då första belägget togs. Den nämns inte i Kroks anteckningar som han förde från 1852 och framåt, vilket tyder på att arten kommit in efter 1865. Fram till dess samlade Krok nämligen mycket flitigt växter från Uddevalla, senare blev det mera sporadiskt. Den kalkberoende arten har sedan den kommit in funnits på skaljord i Uddevallatrakten och dök åtminstone förr upp utefter vägar, gator och järnvägar, där man använde skalgrus till bygget och dessutom då och då på skräpmarker, när jorden rörts om. Numera ser man den, oftast mycket talrikt, i skalbankarna runt dammen vid skalbanksmuseet i Bräcke och Kuröd.
Första fynd
Utbredning
Mycket sällsynt och förekommer enbart i Uddevallatrakten. 7 fynd i 4 rutor. – Fries: 18 fynd i 3 rutor.
Lokaler
Uddevalla Bäve skalbankar runt damm i Bräcke 647683 127536 JUd 1999 = Bräcke skalgrushåla, ymnig (Fries 1924a). vägkant mellan Fjällsäter och Uddevalla cementindustri 648030 127350 BEr 1995. schaktmassor 250 m OSO om Karlstorp, Stadsfjället 647980 127376 BEr 2008. industritomt på Stadsfjället 648016 127360 BEr 1993. Kuröds skalbank 647715 127584 JUd 1999 = Kuröds snäckgrushåla, ymnig (Fries 1924a). järnvägen Ö om korsningen Gräskärrsvägen–Skalbanksvägen 647636 127623 BEr 1995. Uddevalla klippstup vid södra brofästet på strandpromenaden 647473 127179 BEr 2009.
Äldre lokaler: Uddevalla Bäve Ö om Groröd (Landtmanson i FK. Woldmar 1957). Gröngatan (Ldb i FK). Kasen och Kopparsberg, på banvall (Fr45). Lelångenbanans vall 1956 (Ldb i GB). Uddevalla Badö 1939 (Bök i GB). Bleket och Elseberg (HFr i FK). Bodele och Skeppsviken (E Nyman i FK). Lelångenbanans bangård 1924 (ROn i GB) – 1956 (Ldb i GB). Slakthuset (Zetterberg i FK). Uddevalla hamn 1912 (Holmz i GB. Fries 1924a). Vadbacken (HFr i FK).