stensöta
Polypodium vulgare
Stensöta växer på mossbelupna block och stenar samt i klippskrevor i skogbevuxna berg och rasmarker, ibland även på marken i fuktig till frisk gran-, bland- eller lövskog, ofta i halvskugga. Mer exponerat ser man den i sprickor i hällmarker och på klipphällar i skärgården. Stensöta är den ormbunke som man träffar på längst ut i havsbandet, där den under vår och försommar lyser i ljusgröna mattor ganska högt upp på inte alltför exponerade klippsluttningar helst vända åt norr.
Första fynd
Uppges som allmän i landskapet av N C Kindberg (1877).
Utbredning
Mycket vanlig i hela landskapet. 1946 fynd i 277 rutor (98 %). – Fries: Mycket allmän. Känd från alla socknar. 657 fynd i 194 rutor (69 %).