häckvicker
Vicia sepium
Mer information om arten

Häckvicker växer i halvskugga på mullrik jord i något öppna skogar, i allt från triviala lövskogar till lundar, bland- och barrskogar, ofta i skogsbryn och igenväxande hagmarker. Man träffar också ofta på den i snårvegetation och på vägkanter, framför allt i skogstrakter. Häckvicker tycks ha ökat något sedan föregående inventering, kanske beroende på att det öppna landskapet växer igen med småskog.

Första fynd

Första belägg är tagna 1864 i Uddevalla Kristinedal av H Thedenius (belägg i S) och K Fr Thedenius (belägg i UPS). Första litteraturuppgift, ”allmän vid gärdesgårdar och på ängar” i Bohuslän, är från C J Lindeberg (1862).

Utbredning

Mycket vanlig utom vid kusten, där den saknas i skärgården. 1056 fynd i 243 rutor (86 %). – Fries: Allmän med undantag av några uppräknade kustsocknar. 437 fynd i 164 rutor (58 %).

karta
histkarta