Örnbräken växer exponerat till halvskuggigt, ofta i stora bestånd, i glesa, torra till friska barr-, bland- eller lövskogar, utefter kraftledningsgator och på hyggen samt i skogsbryn, där den kan bilda breda bårder ut mot öppnare mark. Arten förekommer också i hagar och igenväxande eller dåligt hävdade gräsmarker. I skogstrakterna är det ofta örnbräken och brudborste som dominerar på övergivna gamla åkerlappar.
I vårt landskap är det underarten taigaörnbräken ssp. latiusculum som förekommer. Någon klart urskiljbar slokörnbräken ssp. aquilinum har vi inte funnit under inventeringen, men ibland träffar man på bestånd med karaktärer, som tyder på att det rör sig om övergångsformer mellan de båda underarterna.