Som vildväxande finner man liguster på torr till frisk, näringsrik mark i steniga, soliga backar, skogsbryn och lövskogar. Den ingår också i de täta buskkratt som ofta trycker sig mot syd- och västvända klippor nära havet. Sedan mycket länge har liguster gärna odlats framför allt som häckväxt, och man kan finna den kvarstående och förvildad med hjälp av bärätande fåglar samt på utkast. Den kan då växa på vägkanter och annan kultur- och skräpmark, liksom i öppna skogar. Det är ofta omöjligt att avgöra om ett bestånd är förvildat eller naturligt, men det är uppenbart att arten är ursprunglig åtminstone i norra Bohuslän. Man kan nog räkna med att de flesta äldre förekomsterna är naturliga. På utbredningskartan syns det tydligt att flertalet av sydliga förekomsterna är nya, vilket tyder på spridning från odling.