saltmålla
Halimione pedunculata
Saltmålla växer på leriga, fuktiga, ibland översvämmade, relativt glest bevuxna havsstrandängar. Den förekommer dels på nedre landstranden, dels högre upp i saltskonor, ofta tillsammans med glasört och saltört. Arten gynnas starkt av måttligt bete även från gäss. Det minskade betestrycket på stränderna är säkerligen tillsammans med igenväxning den viktigaste faktorn bakom artens tillbakagång, även om det vid några tillfällen iakttagits att arten försvunnit, då fårbetet varit för intensivt.
Första fynd
Först uppgiven från norra Bohuslän av P F Wahlberg (1820). Äldsta lokaluppgift är Kville Hjärterö (Düben 1843).
Utbredning
Ganska sällsynt vid kusten. 47 fynd i 23 rutor (8 %). – Äldre uppgifter: 88 fynd i 47 rutor (17 %).

