vit sötväppling
Melilotus albus
Vit sötväppling är ursprunglig i östra Europa och västra Asien. De första bohuslänska fynden är gjorda i hamnstäder, vilket tyder på att arten kommit in med frövaror och annan import. Spridningen tycks ha skett utefter järnvägs- och vägnätet, och den pågår fortfarande. Arten växer exponerat på vägkanter, och banvallar, samt i industriområden och skräpmark av olika slag och har ökat kraftigt de senaste decennierna.
Första fynd
Första tryckta uppgift finns hos P J Beurling (1854) som uppger arten från allén i Strömstad.
Utbredning
Mindre vanlig utom i skogsbygderna, där den nästan saknas. 263 fynd i 123 rutor (44 %). – Fries: 61 fynd i 36 rutor (13 %).

