Havtorn har enligt pollenundersökningar förekommit i Bohuslän under tidig postglacial tid (Sandegren 1941) och det är troligt att somliga av de nutida förekomsterna är av reliktkaraktär, medan andra är förvildade från odling, framför allt finns det många tillfälliga fynd på skräpmarker av olika slag. På de lokaler, där arten sedan länge är väl etablerad och som kan förmodas vara naturliga, växer havtornet på torr till frisk, oftast skalbemängd, sandig mark i öppna lägen.
Första fynd
Utbredning
Ganska sällsynt vid havet och fjordarna, saknas i övrigt. 43 fynd i 33 rutor (12 %). – Fries: 10 fynd i 9 rutor.
Lokaler
Förmodat ursprungliga förekomster: Orust Gullholmen Härmanö strandäng vid Klippeviks nordända 645563 123985 TMa 2001 = Klippevik (Gillner 1964). Svinegilja, strand på västsidan av Härmanö kile 645510 123908 GOl, BMa 2003. Morlanda strandäng på västsidan av Boxviks kile 645214 124498 TMa 2003. Tegneby Boxvik, skalgrusbank Ö om vägbanken 645198 124535 RIv 1993. Lysekil Skaftö Koskär, gräsmark Ö om f d trankokeri 646770 124607 SBe 2000. Sotenäs Askum N om gården Knutsdalen 648758 123925 EBl 2006, numera bortröjd = Knutsdalen (Hallberg 1965 förvildad?). Tanum Svenneby vid vägen mot Valön 450 m SV om Smedseröd 649564 123766 OHo 1995 = ? primärlokalen ovan. Tanum Musön, SV om Saltberget 651054 123526 GWe, AAn 1995 (Fr71). naturreservat 500 m S om Tanums station 651837 123880 PSc 2000 = Kärra (Magnusson 1918).
Äldre förmodat ursprungliga förekomster: Uddevalla Dragsmark Oxevik, senast sedd på 1980-talet. Lysekil Skaftö Vägeröd, senast sedd på 1980-talet.