grönstarr
Carex demissa
Grönstarr växer i de flesta fuktiga miljöer, dels i halvskugga i fuktiga blandskogar och skogskärr dels solöppet i öppna kärr och fuktängar i hällmarker och naturbeten. Den förekommer också gärna vid dammar, i diken, på vägkanter, utefter skogsvägar, stigar och små körvägar samt på hyggen. Under förra inventeringen urskildes den inte konsekvent från ärtstarr, vilket förklarar den skenbart stora ökningen.
Första fynd
Först uppgiven från Foss av J A Leffler (1866). Äldsta insamling är gjord av R Rubenson 1850 på Koön i Marstrand, belägg i UPS under det synonyma namnet C. oederi var. oedocarpa.
Utbredning
Mycket vanlig och jämnt spridd. 816 fynd i 245 rutor (87 %). – Fries: 111 fynd i 77 rutor (27 %).

