veksäv
Eleocharis mamillata
Veksäv växer på mjukt, dyigt underlag i småvatten som dammar, diken, hällkar och kärrpölar samt vid stränder av sjöar och bäckar.
Första fynd
Först uppgiven av Harald Fries (1924a) från Romelanda Berget, funnen av Ragnar Ohlsén 1923, belägg i GB. Arten är tidigare samlad av O Landgren 1862 i Torslanda Hästevik som Scirpus palustris. Belägget i GB är ombestämt till E. mamillata av S O Strandhede.
Utbredning
Mindre vanlig och jämnt spridd utom i de sydvästra delarna där den är sällsynt. 206 fynd i 135 rutor (48 %). – Fries: 220 fynd i 123 rutor (44 %).
