skogsbräsma
Cardamine flexuosa
Skogsbräsma växer på fuktiga ställen i mullrika löv-, bland- och granskogar, ofta på översilad mark och utefter stigar och traktorspår, där marken störts. Den har blivit betydligt vanligare sedan förra inventeringen, vilket kan bero på att skogsarealen har ökat i landskapet, men också på att skogsbräsman förmodligen gynnas av det moderna skogsbruket. Arten har också på senare tid, eventuellt med annan proviniens, kommit in via plantskolor till kommunala planteringar och som ogräs i trädgårdar och gräsmattor.
Första fynd
Först uppgiven av Harald Fries (1924a) från Bäve Stora Bratteröd, där han själv samlat den 1923, belägg i S. Äldsta belägg är dock från 1840 och taget av okänd samlare vid Grinneröds kyrka.
Utbredning
Mindre vanlig om man undantar kustlandet och skärgården, där den nästan saknas. 150 fynd i 78 rutor (28 %). – Fries: 44 fynd i 29 rutor (10 %).

