snöbär
Symphoricarpos albus var. laevigatus
Mer information om arten

Snöbär var förr en ofta odlad prydnadsväxt. Den står kvar mycket länge och sprider sig kraftigt med rotskott, så att den bildar stora snår. Mycket ofta är det kvarstående snöbär och syren som skvallrar om att det legat ett gammalt torp i skogen. Arten har ökat mycket starkt sedan förra inventeringen, dels på grund av att antalet övergivna torp och gårdar ökat och dels genom spridning från utkast till vägkanter och igenväxande gräsmark. En del av ökningen är förmodligen skenbar, eftersom man förr inte antecknade kvarstående växter lika ofta som på senare tid.

Första fynd

Det finns ett belägg i GB taget 1885 i Skee prästgården av Axel Ekstedt. Det är troligt att det rör sig om en odlad förekomst. Första uppgift om arten som förvildad är från Marstrand Marstrandsön (Lindström 1920).

Utbredning

Ganska vanlig. 404 fynd i 193 rutor (68 %). – Fries: 7 fynd i 5 rutor.